VK:s seminarium Skilda världar blev bra debatt!

Vi Konsumenters ämne för årets höstseminarium Skilda världar var omfångsrikt: Var finns målkonflikterna kring hållbar svensk livsmedelsproduktion och hälsosam matkonsumtion? Hur ska Sveriges matproduktion utformas för att hållas inom planetens gränser, möta nationella miljömål, inte sänka djurskyddet och öka beredskapen? Samt dessutom främja en god hälsa. Svåra och oförenliga frågor, men på debattlusten var det inget fel.

Vi Konsumenters ordförande Gunnela Ståhle hälsade välkommen och gav oss en introduktion. Efter det talade Gunnar Rundgren om hur vi ska forma en hållbar svenska matproduktion. (Tyvärr kunde han inte vara med på plats, och saknas därför på bilden.) Helena Hansson, professor i nationalekonomi SLU, gav ett systemperspektiv på livsmedelskonsumtion, produktion och hälsa och Markus Hoffman, hållbarhetsansvarig på LRF svarade på frågan hur jordbruket kan leverera.

Därefter följde ett samtal under ledning av Gunnela Ståhle – se hennes frågor nedan – där Peter Sylwan, vetenskaps-journalist, Isabell Moretti, Svenskt Kött, Maria Lundesjö, Axfoundation och Karin Brynell, VD Svensk Dagligvaruhandel gav sina inlägg. Publiken kunde sedan komma in och fortsätta diskussionen. Det fanns bara ett fel med debatten – tiden tog slut alltför snabbt.

Årets Hållbarhetskock
Vi Konsumenter utser varje år Årets Hållbarhetskock och detta lades in i programmet denna digra kväll. Detta år fick Dorotea ”Tea” Malmegård det fina diplomet och den stora äran. Ytterst välförtjänt! Läs inlägget om henne här.

Samtalet fortsatte sedan i gemytliga Oscars källare. Vi serverades en sagolikt god soppa med bröd och en härlig äppelkaka. En inspirerande höstkväll!

Frågor Vi Konsumenters seminarium/samtal den 26 november 2025:

• Hållbar produktion och konsumtion av mat – ska marknaden och konsumenternas efterfrågan lösa livsmedelsproduktionens hållbarhetsutmaningar?
• I vilken ände ska vi börja – driva att livsmedelsproduktion blir hållbar eller försöka påverka efterfrågan?
• För Sverige borde det vara att lättare att påverka 60 000 bönder än 10 miljoner konsumenter?
• Vilka lösningar finns på mer hållbart jordbruk (i boken ”En jord för alla” rekommenderar Johan Rockström regenerativt jordbruk. I KSLA-rapporten ”Bruka utan att förbruka” finns också lösningar.
• Hur beräknas jordbrukets klimatpåverkan?
• Kan regelverk styra bort ohållbara metoder i Sverige och EU?
• Planetens gränser – är inte alla lika viktiga, d v s såväl klimat som biologisk mångfald, som kemiska föroreningar m m?
• Är det inte viktigt, att enligt livsmedelsstrategin från 2017, att uppfylla svenska miljökvalitetsmål?
• Varför talas det så mycket om vad vi ska äta och inte äta och så lite om hur maten produceras?
• Är det så att en global diet verkligen löser regionala problem?
• Ska vi enligt EAT Lancet (Line Gordon SRC) äta dubbelt så mycket kyckling och fisk som rött kött?
• Är djurvälfärd något som beaktas i valet av animaliska livsmedel och olika djurhållningssystem?
• Hur kommer det sig att griskött klassas som rött kött? Och hur väl underbyggd är hälsoaspekten för rött kött?
• Om vi ökar konsumtionen av växtbaserad mat, kommer detta öka importen till Sverige och minska beredskapen?
• Varför diskuteras inte hur växtbaserade livsmedel produceras?
• Vad är djurhållningens roll i ett hållbart jordbruk?
• Har olika djurslag olika roller – idisslare, betande djur, grisar, fjäderfä?
• Är idisslande djurs metanutsöndring ett stort klimatproblem?
• Hur ska vi se på vilda idisslare?
• Hur kommer naturrestaurerings-förordningen påverka svenskt jordbruk och svensk djurhållning?
• Kommer inte köttskatt straffa den produktion som gynnar andra miljömål än klimat som biologisk mångfald, grön mark, ökad kolinlagring, ett rikt odlingslandskap och jordhälsa? Exempelvis betande nötkreatur och får?