ATL Debatt 15 juni 2026: ”Branschen sviker konsumenter och mjölkbönder”

Det är kosläppstider. Bilderna är välbekanta: kor som springer ut på grönbete, ett av de tydligaste uttrycken för svenskt djurskydd. Men bakom idyllen pågår en politisk strid om just detta – kornas rätt att beta.

Sedan 1988 kräver svensk lag att kor ska få komma ut på bete sommartid. Regeringen valde nyligen att backa från förslag om att försvaga kravet och dessutom möjliggöra ersättning till lantbrukare med betande kor. Det var ett viktigt besked. Men frågan är långt ifrån avgjord. Kristdemokraterna driver vidare kravet på en “flexibel beteslag” – i praktiken att kor som hålls i lösdrift inomhus ska kunna stå kvar i ladugården året runt. De får stöd av delar av Moderaterna och Sverigedemokraterna. Samtidigt förtjänar Liberalerna erkännande för att ha stått emot. Men det mest anmärkningsvärda motståndet kommer inte från politiken – utan från branschen själv.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) fortsätter driva linjen att kor ska “slippa” beta. De får stöd av svenska styrelseledamöter i Arla. LRF och Arla väljer att inte kommunicera det kanske starkaste mervärdet för svenska mjölkprodukter, just betande kor. Argumentet? Att man inte kan marknadsföra lagstiftning. Det håller inte! Jag vill som konsument veta att väljer jag svensk hushållsost från Arla så kommer mjölken från betande kor till skillnad från exempelvis dansk hushållsost. Det är en viktig information för alla de konsumenter som vill främja ett starkt svenskt djurskydd.

Svensk grisproduktion lyfts ofta fram just för att grisarna får behålla knorren, slipper trånga burar och har mer utrymme – allt reglerat i lag. Hela livsmedelsbranschen vet att svenskt djurskydd är ett av dess starkaste konkurrensmedel. Slaktbranschen beskriver det själva som en “unique selling point”. Skillnaden är att slaktbranschen i huvudsak är nationell, medan mejeribranschen är internationell. Arla ägs av bönder i flera europeiska länder. Franska Lactalis äger Skånemejerier. När ägandet är gränsöverskridande blir incitamenten att lyfta svenska mervärden urholkade.

Men konsumenterna är tydliga. Över 176 000 personer har skrivit under kampanjen “Jag vill beta”. Djurskydds-, miljö- och konsumentorganisationer, dagligvaruhandeln, forskarsamhället och delar av livsmedelsindustrin är eniga: beteskravet är avgörande för förtroendet för svensk mjölk, för djurvälfärden och för den biologiska mångfalden.

Så vad krävs nu?
Svenska kor ska fortsatt ha lagstadgad rätt till bete. Djurskyddsföreskrifterna får inte urholkas genom kryphål där en öppen ladugårdsdörr anses räcka eller att minska betestiden. Konsumenter måste ges möjlighet att välja – genom tydlig märkning av mjölkprodukter från betande kor. Och mjölkbönder ska få ordentlig ersättning för de värden betet skapar. Det skapar konkurrensfördelar för svenska mjölkbönder.

Forskningen är entydig: kor mår bättre av att beta enligt EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet och forskare vid SLU. Detta har även tydligt framförts av Jordbruksverket och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Betesdrift bidrar dessutom till biologisk mångfald, ökad kolinlagring och minskar därigenom klimatpåverkan. Det är ett mervärde – för djuren, miljön och konsumenterna och har prioriterats av Svensk Dagligvaruhandel. Ändå väljer Arla och LRF att inte berätta för oss som konsumenter att väljer jag svenska mejeriprodukter som medverkar jag till kornas välfärd och även miljövärden.

Det är svårt att förstå. Varför bortse från en stark konsumentopinion? Varför ignorera handelns tydliga signaler? Och varför avstå från en konkurrensfördel som skulle kunna stärka svenska bönder – och samtidigt driva bättre djurvälfärd i hela Europa? Att inte lyfta fram betande kor i sin kommunikation är ett svek mot både konsumenter och svenska mjölkbönder.

Gunnela Ståhle, Ordförande Vi Konsumenter

Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige

Roger Pettersson, World Animal Protection, Sverige

Lillemor Wodmar, Svenska Djurskyddsföreningen

Johanna Hållén, Generalsekreterare Sveriges Konsumenter