Remissyttrande: Förslag till ändrade djurskydds- föreskrifter för grishållning

2026-05-02

Diarienummer 5.2.16-14344/2025

Förslag till ändrade djurskyddsföreskrifter för grishållning

Föreningen Vi Konsumenter (VK)har beretts möjlighet att yttra sig över Jordbruksverkets förslag till ändrade föreskrifter för svensk grishållning. Djurskydd är ett område som prioriteras i VKs verksamhetsplan på grund av det starka konsumentstödet och att ett gott djurskydd också gynnar minskad risk för antibiotikaresistens, som också är ett prioriterat område för VK.

Svensk grisuppfödning har högt förtroende hos svenska konsumenter. Förutom en låg antibiotikaförbrukning är svensk djurskyddslagstiftning en viktig del av trovärdigheten och marknadsföringen av svenskt griskött. Svenskt djurskydd anges av Livsmedelsföretagen som en USP, d v s unique selling point. Det innebär att för att upprätthålla förtroendet krävs att djurskyddsbestämmelserna verkligen bidrar till svenska grisars välfärd och seriöst kan användas för att motivera konsumenterna att köpa svenskt griskött i relation till importerat.

VK har uppfattat att nu föreslagna ändringar är en effekt av diskussionen kring grisningsboxen och att näringen har krävt förtydligande av frågan kring avdelningsstorlekar för växande grisar. VK anser att djurskyddsföreskrifterna i sin helhet behöver ses över. Inte minst ett förändrat klimat med högre temperatur kräver förebyggande åtgärder. VK vill också påminna om djurskyddsförordningen 2 kapitlet § 8. Om det är möjligt ska avelsgrisar ges tillfälle att vistas ute sommartid.

Att kraven på miljön för smågrisarna skärps är värdefullt. Hög smågrisdödlighet är ett av svenska grishållningens problem, vilket bl a är en effekt av avelns tydliga inriktning på stora smågriskullar. Stora smågriskullar innebär i sig en större risk för smågrisar med sämre överlevnadsförmåga, vilket inte är acceptabelt från djurskyddssynpunkt.

VK anser att det finns starka skäl för att öka ytan för grisningsboxen med tanke på suggornas storlek och kraftigt ökad kullstorlek. VK bedömer att det krävs ett minimikrav på total boxyta. Många smågrisproducenter lyckas väl med att inte använda skyddsgrindar. Fixering av suggan är bevisat en stressande åtgärd (EFSA). Det finns signaler om att skyddsgrindar används rutinmässigt, vilket är i strid med djurskyddsförordningens krav. Risken för att suggor fixeras i onödan innebär att det kan finnas skäl för att på sikt avveckla skyddsgrindar i gårdens alla grisningsboxar och istället begränsa skyddsgrindar till ett färre antal boxar.

Strömedel har stor betydelse för grisars välfärd som sysselsättning och för att inte minst tillgodose suggans behov av att bygga bo innan grisning. Det är därför rätt att tillgång till strömedel är ett föreskriftskrav. Bobyggnadsbehovet är ett tydligt exempel på djurskyddslagens krav på naturligt beteende som djuren är starkt motiverade för. Därför bör bobyggnadsbehovet också ingå i 4 kapitlet 4 §. Det finns precis som nämns tydliga positiva effekter av strategisk halmning och det är angeläget att Jordbruksverket finner formuleringar som kvantifierar behovet av strömedel. Det gäller såväl krav i grisningsbox som i djurhållningssystem som gäller växande grisar och hållning av sinsuggor.

Jordbruksverket föreslår en kompromiss när det gäller att rekrytera smågrisar till stallar med 600 djur och tillåter rekrytering från sex besättningar. VK kan tycka detta är tveksamt med hänvisning till att Jordbruksverket pekar på risken för ökat smittryck.

Jordbruksverket föreslår en väldigt lång övergångstid när det gäller omställning av grisningsboxarnas utformning. VK inser att omställningen innebär en inte oväsentlig kostnad. Men förslaget innebär att ett stort antal suggor och smågrisar kommer att behöva vistas på en yta som inte tillfredsställer varken suggans eller smågrisarnas krav i många år. För att underlätta övergången bör Jordbruksverket verka för ökat investeringstöd.

I övrigt hänvisas till ifyllt formulär.

Med vänlig hälsning
Vi Konsumenter
Gunnela Ståhle, ordförande