VK Seminarium: Målkonflikt kring produktion och konsumtion av livsmedel

Vi Konsumenter inbjuder som alltid till ett seminarium i november. Temat denna gång är:

Skilda världar: Var finns målkonflikterna kring hållbar svensk livsmedelsproduktion och hälsosam matkonsumtion?

• Hur ska Sveriges matproduktion utformas för att hålla sig inom planetens gränser, möta nationella miljömål, inte sänka djurskyddet (Livsmedelsstrategin 2017) och öka beredskapen?
• Vad ska vi äta för att främja en god hälsa?

Seminarium och samtal

När: 26 november 2025 kl 17.30 – 20.30
Var: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95 B, Stockholm
Välkomna på plats eller digitalt!

I Sverige finns skilda världar när det gäller vad, hur mycket och hur maten ska produceras. Den ena världen, med stöd av regeringens Livsmedelsstrategin 2.0, består av LRF med organisationsmedlemmar samt branschorganisationerna och livsmedelsföretagen. Dessa driver mot en ökning av svensk livsmedelsproduktion och argumenten är ökad beredskap och robusthet.

I den andra världen finns myndigheter, organisationer och forskning som driver mot en ändrad konsumtion och att detta ska medföra en produktion i mer hållbar riktning med fokus folkhälsa och klimat. Huvudfokus ligger på en övergång från animalier till mer växtbaserad mat. Som underlag finns Livsmedelsverkets kostråd, EAT Lancet från 2019 och 2025, Formas plattform PLATE, Nordiska Näringsrekommendationer från 2023 och Mistra Food Future.

En tredje värld utgörs av den breda mängden konsumenter, som inte kan förväntas göra informerade och medvetna val. Det är svårt att få gehör för kostråden, många fokuserar snarare på pris än på hållbar hälsosam mat.

Program 17.30 – 19.00

• Hur ska vi forma en hållbar matproduktion med ett ekologiskt förhållningssätt?
  Hur ska vi mäta jordbrukets klimatpåverkan?
  Varför har idisslarna en viktig roll i ett hållbart lantbruk?
  Gunnar Rundgren
• Ett systemperspektiv på livsmedelskonsumtion, -produktion och hälsa.
  Helena Hansson, Mistra Food Future
• Kan svenskt lantbruk möta kraven?
  Markus Hoffman, LRF

Samtal under ledning av Gunnela Ståhle med förberedda inlägg från intressenter.

Anmälan till: Gunnela Ståhle, gunnela.stahle@gunnela.nu
Efter seminariet serveras en måltid med vin och alkoholfritt till självkostnadspris.
Medlemmar i Vi Konsumenter 275 kr.
Gäster 325 kr.
Betala till Vi Konsumenters plusgiro 41 80 03-0 eller Swish 123 345 1804. Glöm inte att ange avsändare, e-postadress och om du vill delta på plats eller digitalt.

Välkomna!
Gunnela Ståhle, Mariell Juhlin, Christina Möller, Sören Persson, Carina Lundgren, Ingrid Helgesson och Anders Engström.

Bakgrund

Riksdagens livsmedelsstrategi antogs 2017 och fokuserade på ökad svensk livsmedelsproduktion men också att nationella miljömål skulle nås och att djurskyddet inte skulle sänkas. Kritiken har varit att den svenska livsmedelsproduktionen inte ökat sedan dess och inte heller några miljömål har uppnåtts. Djurskyddsnivån har dock än så länge inte sänkts eftersom landsbygdsdepartementet deklarerat att beteskravet för mjölkkor ska finnas kvar mandatperioden ut. Frågan om svenska kors rätt till bete kom framför allt med utredningen ”Konkurrenskraft och ett gott djurskydd 2024:56”.

Livsmedelsstrategin bidrog till regionala livsmedelsstrategier, som ofta initierades av regioner och länsstyrelser. EAT Lancet globala kostråd presenterades 2019. Planetens gränser blev ett etablerat sätt att tydliggöra vad som krävs för en hållbar livsmedelsproduktion. De nio gränserna innefattar bland annat klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och spridning av kemiska föroreningar. Den 3 oktober 2025 presenterades EAT Lancet 2.0 som presenterade värden för alla nio planetens gränser. Dessutom har man svarat på kritiken kring rättvise-perspektiv och det regionala perspektivet. Man presenterar fortfarande en meny kring hur mycket man bör äta av respektive livsmedelsråvara, vilket som tidigare väcker mest uppmärksamhet.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket avrapporterade 2024 ett regeringsuppdrag från 2021 ”En hållbar och hälsosam livsmedels-konsumtion”, som omfattade mål och indikatorer. Rapporten överlämnades till Socialdepartementet och Landsbygdsdepartementet, men har inte föranlett några åtgärder.

Nordiska rådet gav Norge i uppdrag att utforma nordiska näringsrekommendationer (NNR) som presenterades i juni 2023. Förutom tillräcklig näringstillförsel skulle rekommendationerna främja klimatåtgärder och en god miljö. Dessa låg till underlag för Livsmedelsverkets kostråd 2024. NNR och kostråden har ifrågasatts f f a när det gäller miljöåtgärdernas fokusering på klimatåtgärder och brister när det gäller biologisk mångfald, att det röda köttet omfattar såväl kött från idisslare och gris, det röda köttets hälsofarlighet, klimatfokuseringen och klimateffekten av metanet från kor. Stort fokus ligger på klimatåtgärder och mindre på regionala förutsättningar och att bevara och utveckla den biologiska mångfalden.

Som svar på lantbruksnäringens krav formade regeringen en Livsmedelsstrategi 2.0 i mars 2025. Ökad produktion, regelförenkling, export och svensk gastronomi är vägen till ökad produktion. Jordbruksverket har fått i uppdrag att ge förslag till kvantitativa mål för olika produkter. Jordbruksverkets förslag ska rapporteras den 15 oktober.