DN: Astrid Lindgren-lagen kan rivas upp – kornas grönbete står på spel

Lagen som säger att mjölkkor måste få grönbete på sommaren kom till tack vare Astrid Lindgren. En pågående utredning diskuterar nu att ta bort betesrätten, enligt uppgifter till DN.
Forskare är mycket kritiska. – Kor är djur som är anpassade för att beta, säger Per Jensen, professor i etologi.

OBS! Läs helst denna artikel direkt i DN (04-05-24), så att du inte går miste om grafer och flera bilder.

Så här års är kosläppen en populär attraktion. Mjölkgårdar som bjuder in allmänheten att titta på när ystra kossor tar sina första glädjeskutt ut på grönbetet får snabbt sina tillställningar fullbokade. Men så har det inte alltid varit.

Beteskravet för mjölkkor infördes efter en kampanj ledd av Astrid Lindgren. Hennes engagemang spelade så stor roll för tillkomsten av den nya djurskyddslagen 1988 att lagen ibland har kallats Lex Lindgren. Statsminister Ingvar Carlsson överräckte lagen som 80-present till den folkkära författaren.

Sedan dess gäller att alla mjölkkor i Sverige ska ha tillgång till grönbete under minst sex timmar varje dygn under betessäsongen – mellan två och fyra månader beroende på var i Sverige djuren befinner sig.

Men mjölkkornas betesrätt kan vara på väg att tas bort.

Förra året tillsatte regeringen en utredning för att stärka jordbrukets konkurrenskraft och värna djurskyddet. (VK:s ordförande Gunnela Ståhle deltar kring djurskyddsfrågorna i utredningen.) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Martin Kinnunen, SD:s talesperson för miljö- och jordbruksfrågor, presenterade utredningen som ”ytterligare en del av Tidöavtalet som förverkligas”.

Vad som inte är allmänt känt är att utredningens direktiv tar upp just mjölkkors möjlighet till bete sommartid – och ställer frågan hur djurskyddskrav av det slaget påverkar det svenska jordbrukets konkurrenskraft.

DN har haft kontakt med flera personer med direkt insyn i utredningen. Två av varandra oberoende källor bekräftar för DN att det pågår en långt framskriden diskussion om att ta bort betesrätten för mjölkkor som går fritt inomhus – kor i så kallad lösdrift.

I så fall skulle det bli tillåtet att hålla mjölkkor inomhus året runt.

Regeringens särskilda utredare Elisabeth Nilsson, tidigare landshövding och vd för stålindustrins branschorganisation, leder utredningen som ska redovisas den 30 juni. Hon vill inte kommentera ifall betesrätten diskuteras inom utredningen.

”I min utredning arbetar vi med många olika frågor och vi diskuterar många tänkbara förslag inom ett flertal områden, men ingenting är beslutat”, skriver hon i ett mejl till DN.

Peter Kullgrens parti Kristdemokraterna har vid flera tillfällen motionerat i riksdagen om att ta bort beteskravet ur djurskyddslagen.

Forskare i djurens beteende och välfärd är mycket kritiska till att slopa betesrätten. – Kor är djur som är anpassade för att beta. Det är hela deras biologiska grundfunktion och det kan man inte tillgodose om man håller dem inomhus, även om de går i lösdrift, säger Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.

Det finns mycket forskning om hur nötkreaturs hälsa och välbefinnande påverkas av möjligheten att komma ut på bete.

– De vetenskapliga underlagen är entydiga och solklara. Experimentella studier stödjer att korna mår bättre när de har möjlighet att komma ut. Man ser en förbättring av hälsoläget på en rad olika sätt, bland annat klövhälsa, benhälsa och olika inflammationer, säger Per Jensen.

Även Bo Algers, professor emeritus i husdjurshygien vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), menar att betande är ett av de viktigaste beteenden som en ko har.

– Om en ko inte får beta mår den dåligt. Vi vet från forskningen att kor som går ute på bete är friskare än djur som går inne. Det är bland annat därför det står i vår djurskyddslag att djur ska hållas så att de kan bete sig naturligt, säger han.

I en kanadensisk studie testades kors motivation att komma ut på grönbete. Korna fick först tillgång till färskt foder på andra sidan en viktförsedd dörr, där vikterna successivt ökade. Därefter fick de tillgång till bete bakom samma typ av dörr, där forskarna mätte hur tunga vikter korna var beredda att lyfta för att komma ut på betet.

Forskarna noterade då att korna kämpade lika hårt hårt för att komma ut på bete som för att få mat.

– Studien visar att deras motivation att komma ut och beta är lika stark som den de har att få näring. Betet innehåller så mycket mer än bara gräs, Per Jensen.

– Det handlar inte bara om själva betet, utan även om så mycket annat som vi ofta inte tänker på. Dofterna, ljuden, känslan av frisk luft allt annat som korna går miste om när vi kapslar in dem i våra hus, säger Bo Algers.

För konventionellt uppfödda grisar och kycklingar i Sverige finns i dag inget krav på utevistelse.

Varför måste kor gå ute när det inte finns motsvarande krav för grisar och höns?

– Från ett djurskyddsperspektiv borde även höns och grisar få gå ute. Men kon är en idisslare och har i sitt instinktiva, naturliga beteende en drift att vandra, beta och idissla. Det är så kor har överlevt genom årtusendena innan de togs om hand av människor, säger Per Jensen.

Sverige är det enda land i världen där det är lag på att alla nötkreatur över 6 månader, förutom tjurar, måste ges möjlighet att beta utomhus på sommaren.

Om andra länder kan låta korna stå inne året runt, varför kan inte Sverige göra det?
– Om vi ser på Europa under sommarhalvåret så ser vi kor på bete överallt, i Danmark, Tyskland, Holland och Frankrike. Det är för att bete ger så stora hälsofördelar för djuren. Sedan är det mycket som är tillåtet i andra länder som vi inte tycker om. Att Sverige har beteskrav är ett skäl till att svenska konsumenter väljer svenska mejeriprodukter, säger Per Jensen.

Världsnaturfonden (WWF) beskriver en eventuellt avskaffad betesrätt som ett stort bakslag för både djur och natur.
– Framför allt befarar vi att en slopad betesrätt påskyndar den brutala strukturomvandlingen mot färre och större mjölkföretag, eftersom det är de riktigt stora gårdarna som har svårt att ordna med bra beten för korna, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF.

År 1970 fanns 96 000 mjölkgårdar i Sverige. I dag är antalet nere i 2 675 – en minskning med 96 procent på drygt 50 år.

Var tredje mjölko finns hos de största mjölkgårdarna, de största 10% av företagen har 32% av mjölkkorna.

– De små- och mellanstora mjölkgårdarna i skogs- och mellanbygd är jätteviktiga för den biologiska mångfalden. Även om mjölkkorna mest betar vall, så bidrar ungdjur, stutar och sinkor till bete på naturbetesmarker, säger Jenny Jewert.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har drivit att beteskravet för kor ska tas bort i djurskyddsförordningen. I dag är LRF med och finansierar en pågående studie på sju gårdar i Sverige där man håller kor inomhus året runt. De sitter också med i utredningens expertråd.

Peter Kofoed, chef för LRF Mjölk, kommenterar DN:s uppgifter om betesrätten i ett mejl:

’”Vår ambition är att fortsätta fokusera på den goda djurvälfärden och samtidigt stärka förutsättningarna för en långsiktigt hållbar mjölkproduktion. Därför vill vi att den nuvarande beteslagen ses över för mjölkkor som lever i lösdrift och som ges en god djurvälfärd årets alla dagar.”