Nyhetsbrev augusti 2023: Ännu inga svenska kostråd

Det finns inga svenska kostråd
Den 20 juni i Island presenterade Rune Blomhoff, projektledare för reviderade nordiska näringsrekommendationer (NNR), sin vetenskapliga rapport för nordiska ministerrådet i Island. Rapporten innehåller den senaste vetenskapen när det gäller behovet av olika näringsämnen, hälsoaspekter och kostens inverkan på miljön.

Budskapet från Blomhoff till de nordiska ministrarna vid överlämnandet var mycket tydligt. Detta är en vetenskaplig rapport, som inte omfattar nationella förutsättningar när det gäller exempelvis produktion, nationella miljömål, djurvälfärd, försörjningsförmåga eller socioekonomiska aspekter. Det är nationella ansvariga myndigheter som med utgångspunkt från nationella förutsättningar ska utforma svenska kostråd. Enligt regeringen ska Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket forma svenska kostråd.
Den 25 september ordnar Livsmedelverket ett webbinarium kring NNR: Boka kalendern! Webbinarium 25/9: Nya nordiska näringsrekommendationer – vad innebär de och vad händer nu?

Biologisk mångfald och köttkonsumtion
Man måste skilja på konsumtion och produktion. Landsbygdsministerns utspel handlar om ökat antal nötkreatur för att bl. a. klara åtaganden kring biologisk mångfald, medan kritikerna mest talar om att minska köttkonsumtionen av hälsoskäl. När det gäller hälsoaspekten säger World Cancer Research Fund/American Institute for Cancer Research i “Meat, fish, and dairy products and the risk of cancer.” (London; 2018) följande:
“If you eat red meat, limit consumption to no more than about three portions per week. Three portions is equivalent to about 350–500 g (about 12–18oz) cooked weight”.

Nyligen har kritik riktats mot att EAT Lancet-dieten från 2019 inte är tillräcklig för ett antal mikronäringämnen som B12, kalcium, järn och zink. Forskare hävdar också i The Journal of Nutrition att EAT Lancet-kommissionens kostförslag inte förebygger dödlighet av icke smittsamma sjukdomar.

I NNR föreslås en ökning av tillförsel av flera vitaminer, selen och kalcium. Många av dessa näringsämnen kommer idag från animaliska produkter. Kritik av NNR har, som tidigare beskrivits, framför allt framförts på brister i miljövärderingarna – klimat kontra andra hållbarhetskriterier som biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel mm.

Livsmedelsföretagen (LI) efterlyser aktuella svenska koststudier. Om man inte vet vad konsumenterna äter, så blir det svårt att veta hur vi bör ändra vår konsumtion. I Almedalen behandlades NNR på två seminarier, ett ordnat av Nordiska Ministerrådet och ett ordnat av Svenskt Kött. Frågan kring hur SLV ser på skillnaden mellan nötkött och griskött fick inget svar. Besvikelsen från lantbruksnäringen beror på att man inte känner sig lyssnad på.

Hälsningar från styrelsen
Gunnela Ståhle
Mariell Juhlin
Christina Möller
Carina Lundgren
Sören Persson
Inger Helgesson
Anders Engström

Vi vill påminna om medlemsavgiften 250 kr att betalas till postgiro 41 80 03 -0 eller
Swish 123 345 1804. Glöm inte att ange avsändare och gärna e-postadress. Vi tackar för ert stöd!