Vi Konsumenters skriftliga synpunkter inför utredning

2023-06-14

Som vi tidigare meddelat har Vi Konsumenters ordförande Gunnela Ståhle blivit förordnad som expert i utredningen ”Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd, LI 2023:01”. Nedan följer hennes skriftliga synpunkter i anslutning till den s k hearing som ägde rum den 12 juni 2023.

Hur ser konkurrenskraften i stort ut idag?
Vad är det viktigaste att utredningen fokuserar på för att skapa verklig skillnad i animalieproduktionen vad avser stärkt konkurrenskraft med bibehållet starkt djurskydd?

Fram till 2023 har svenskt kött unders senare år ökat sina marknadsandelar på den svenska marknaden. Aktörerna på livsmedelsmarknaden har lyckats väl med att kommunicera svenska mervärden, där märkningen ”Från Sverige” har bidragit positivt. Detta avspeglas i konsumentundersökningar. Mervärden som rankats högt av svenska konsumenter är mindre antibiotika, kortare transporter, bättre djurskydd och bra ur miljö – och klimatsynpunkt, drygt 70 procent (april 2023). Marknadsandelarna för svenska animaliska livsmedel har ökat under senare år (60 % nötkött, 70 % kyckling och 80 % griskött, 100 ägg %, se Jordbruksverkets statistik).

Den anonyma marknaden d v s den mat som konsumeras på restaurang är en utmaning, varför ursprungsmärkning av kött på restaurang måste prioriteras. Dagens situation är unik med ökande inflation, matpriser m m. Vi ser en omprioritering från svenskt ursprung till lågt pris. Importen har ökat och mest drabbat är kyckling.

Utredningen måste skaffa sig fakta för att kunna värdera nytta respektive kostnader för svenskt djurskyddsregelverk. Konkurrenskraftsutredningen bortsåg från positiva effekter av svenska djurskyddsregler – och det gäller inte bara att friskare djur ger mindre kostnader genom ökad produktion. Betande djur ger stöd till nationella miljökvalitetsmål som biologisk mångfald och ett rikt odlingslandskap. Rapporten ”Den svenska modellen – hävstång eller ok för svensk svinproduktion” (Jonasson L et al 1997) visade att i jämförelse med dansk grisproduktion som tillämpade antibiotikatillsats i foder och EU:s djurskyddsregler, hävdade sig svensk uppfödning mycket väl med striktare djurskyddsregler och utan antibiotika generellt i foder. Kostnaden för den svenska modellen var marginell.

Vilka positiva och negativa effekter får vi på konkurrenskraften på grund av Sveriges nationella särregler på djurskyddsområdet? Ge gärna exempel.

Nationella särregler bidrar till betalningsvilja för svenskt djurskydd. (Se bifogad konsumentundersökning.) Detta prioriteras högt av svenska konsumenter. Konsumentstudier visar att betalningsviljan minskar radikalt om Sverige sänker sina djurskyddskrav till exempelvis EU:s nuvarande nivå. Kopplingen mellan låg antibiotikaförbrukning och djurskydd är också ett mervärde Svensk Dagligvaruhandel stöder det svenska kravet på bete för mjölkkor, som ett tydligt mervärde generellt för svenska livsmedel. Svensk dagligvaruhandel stöder också ambitionen att ge konsumenterna rätt att välja kött från betande djur. Eventuella regelförenklingar måste beakta risker för förtroendekris.
Det finns svenska djurskyddsregler som innebär kostnader, men de måste kvantifieras på ett bättre sätt. Det är angeläget att Sverige driver på för att skärpa djurskyddsregelverket inom EU. Inte minst för att främja friska djur och minskat behov av antibiotika.

I vilken utsträckning påverkar lagstiftningen kring djurtransporter och slakt/avlivning av djur konkurrenskraften? Är det en fråga som är viktig att utreda?

Hanteringen av djur under transport och slakt upprör många. Det innebär att regelverk och tillämpning påverkar trovärdigheten. Sverige avviker när det gäller max transporttid av slaktdjur max 8 timmar och krav på bedövning. Men det går inte att få uppgift från Jordbruksverket vilka transporter som fått dispens från max 8 timmar. Det går inte heller att få uppgifter om dödlighet under transport och uppstallning på slakteri. Det är angeläget att utveckla och tillämpa andra bedövningsmetoder för gris och fjäderfä. Möjligheten att i ökad omfattning kunna slakta djur på gården skulle förbättra djurskyddet.

Vilka medlemsstaters djurskyddslagstiftning är viktigast att jämföra med svensk lagstiftning från ett konkurrenskraftsperspektiv?

De medlemstater som exporterar till Sverige d v s Danmark, Tyskland, Irland, Polen, Finland, Thailand och Sydamerika. Respektive bransch känner väl till vilka länder som är aktuella. Det finns också skäl att undersöka förutsättningar i länder, som kan tänkas ge öka möjlighet till svensk export. Sverige behöver förbättra sin marknadsföring kring svenska mervärden internationellt.

Skulle en högre nivå på djurskyddslagstiftningen inom EU och globalt förbättra svensk konkurrenskraft?

Ja, eftersom Sverige har lång erfarenhet och har utvecklat teknik och kunskap för tillämpning av striktare regler. Skärpta regelverk kräver investeringar i andra länder som Sverige oftast redan vidtagit.

Om ja, inom vilka områden skulle i så fall lagstiftningen framför allt behöva höjas inom EU respektive globalt?

Vi Konsumenter har skickat synpunkter till tidigare landsbygdsminister i april 2022 och också till Jordbruksverket, som underlag för Sveriges prioriteringar i EU-arbetet.

Sammanfattning

• Viktigt att arbetet i anslutning till Farm to Fork i det här fallet djurskydd drivs vidare trots aktuella kriser. Det gäller också ”End the cage age” d v s utfasning av burhållningen av livsmedelsproducerande djur.
• För att leva upp till den nya veterinärläkemedelsförordningen och för att förebygga djurhälsoproblem krävs ett stärkt djurskydd
• Det innebär att man bör införa djursskyddslagstiftning och förbättringar för alla livsmedelproducerande djur inklusive nötkreatur
• Djurskydd vid transport och slakt har hög prioritet
• Enskilda medlemsländer måste kunna ha lagstiftning som innebär starkare djurskydd än EU:s nivå för att driva på utvecklingen
• Det är rimligt att djurvälfärdsersättningar inom ramen för CAP kan ersätta djurskydd som positivt avviker från den gemensamma djurskyddslagstiftningen inom EU
• EU-gemensam djurskyddsmärkning riskerar innebära att ansvaret för utvecklingen
  av djurskyddet skjuts över till konsumenterna. Felaktigt utformad kan den också missgynna progressiva medlemsländer.

Vilka för- och nackdelar ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt ser ni med det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar?
Vilka huvudsakliga konsekvenser kan ni se om kravet togs bort?

Vi Konsumenter har inte uppfattat att detta är en fråga som drivits av näringen. Syftet med djurskyddlagstiftningen är förebyggande. Förprövningen skyddar både djur och djurägare. Djurägaren undviker felinvesteringar och man undviker byggnation som kan vara negativt från djurskyddsynpunkt. LRF på 90-talet föreslog att förprövning av mjölkkostallar skulle omfatta krav på tillräcklig betesmark. Detta skulle ha medverkat till att undvika dagens situation där brist på betesmark är ett problem. LRF föreslog också att smittskyddsaspekter skulle inkluderas, vilket nyligen föreslogs av en utredning av SVA och Jordbruksverket. Förprövningen är gratis. Jordbruksverket har infört förenklingar i processen. Om förprövningen avvecklas är djuren och djurägarna förlorare. Det finns risk för felinvesteringar, försämrat djurskydd och ökade kostnader för konsulter.

Kan utökad konsumentmärkning och information till konsumenter bidra till att öka konkurrenskraften för svenska livsmedel i Sverige, inom EU och globalt?

EU-gemensam djurskyddsmärkning riskerar innebära att ansvaret för utvecklingen av djurskyddet skjuts över till konsumenterna. Felaktigt utformad kan den också missgynna progressiva medlemsländer. Det krävs ett politiskt ansvar för att säkra djuren inom EU garanteras ett tillräckligt skydd. Med hänvisning till att flera medlemsländer har regelverk som överstiger EU:s miniminivå, finns också berättigad oro över att dessa kan missgynnas vid en gemensam djurvälfärdmärkning inom EU.

Hur ser konsumenters vilja att välja och betala för livsmedel med anledning av de svenska djurskydds- och djurhälsokraven ut? Hur har denna vilja utvecklats över tid?

I YouGovs undersökning 2021 tycker 82 % att det är viktigt djuren behandlas väl. På frågan om man är beredd att betala mer för svenskt ursprung och att djuren behandlats bättre än i andra länder, svarar 49 % definitivt ja. Om svenska djur behandlas som i andra länder faller ja-sägarna till 11 %. Det innebär att det inte räcker med svenskt ursprung för att svenska konsumenter ska vilja betala mer. Det krävs också ett starkt svenskt djurskydd. Den unika situationen på livsmedelsmarknaden senaste året har ändrat förutsättningarna där många konsumenter har tvingats ändra sina köpbeteenden. Trots detta rankas djurskydd högt av ca 70 % enligt Svenskmärkning april 2023.

Med vänlig hälsning
Gunnela Ståhle
ordförande