Vi Konsumenter är en ung, fristående och partipolitiskt obunden organisation för alla konsumenter.

Nyhetsbrev oktober 2020

fredag 30 oktober 2020

Hur svensk är den svenska maten?
Ekomatcentrum har låtit Gunnar Rundgren utreda hur stor andel av insatsmedlen till jordbruket som är importerade i ekologisk respektive konventionell produktion. Rapporten visar att det ekologiska jordbruket är mindre beroende av importerade insatsmedel som drivmedel, gödsel, bekämpningsmedel, foder etc.  Rapporten med paneldebatt redovisades på ett webbinarium den 26 oktober 13.30. Gunnela Ståhle medverkar tillsammans med Maria Forshufvud, Svenskmärkning och Karin Lexén, Naturskyddsföreningen.
www.ekomatcentrum.se hittar ni rapporten.

Seminarium kring växtbaserad mat 24 november kl 16.00
Vi Konsumenter ordnar tillsammans med Världsnaturfonden, WWF och Konsumentföreningen Stockholm ett webbinarium där vi granskar utbud, får avlyssna hur dagligvaruhandeln och industrin ser på frågan och hur WWF kan hjälpa oss till hållbara val av vegetariska produkter. Äkta Vara presenterar sin studie av ett stort antal växtbaserade produkter.
Boka in dagen! Inbjudan kommer snart.

Farm to Fork
Måndagen den 19 oktober antog EU:s ministerråd ett stort antal ställningstaganden i anslutning till Kommissionens satsning kring den gröna given, Farm to Fork. Strategin samlar olika instrument för att nå ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem. Den ska omfatta hela livsmedelskedjan. Här finns bl a tydliga siffersatta mål för minskning av användning av bekämpningsmedel, användning av handelsgödsel, ökad areal med ekologisk produktion och minskad användning av antibiotika i djurhållningen. Det som också är intressant är att Kommissionen har ambitioner när det gäller EU:s djurskydd, vilket inte togs upp vid Jordbruksverkets presentation på rådet för hållbar produktion och konsumtion den 20 oktober. Ministerrådet välkomnar tillkännagivandet att den befintliga djurskyddslagstiftningen ska ses över mot bakgrund av de senaste vetenskapliga rönen, så att lagstiftningen kan göras mer heltäckande och lättare att genomföra. Detta bör i slutändan säkerställa en högre djurskyddsnivå och ökat konsumentförtroende i hela EU. Rådet uppmanar kommissionen att skyndsamt genomföra denna översyn för att så snart som möjligt se över den befintliga djurskyddslagstiftningen, särskilt om djurtransporter, samt lägga fram förslag till nya regler för djur som ännu inte omfattas av särskild EU-lagstiftning. Lite oroande är det att Kommissionen lägger ned grupper som jobbat med djurskydd för gris och djurtranporter inom ramen för Animal Welfare Platform.

Djurvälfärdsmärkning
Ministerrådet uppmanar kommissionen att bedöma effekterna av ett EU-regelverk med kriterier för ett system för djurskyddsmärkning som skulle bidra till ökat djurskydd, större öppenhet på marknaden, bättre valmöjligheter för konsumenterna och rättvisare kompensation för djur med högre djurskyddsnivåer, samt lika villkor.  Kommissionen har genomfört en enkät till medlemsländerna. 92 % anser att en harmoniserad djurskyddsmärkning på EU-nivå är ett användbart verktyg för att stärka djurskyddet för lantbrukets djur. Man anser att en märkning ger konsumenterna möjlighet att basera sina köp på djurskyddskriterier. Märkningssystem allt mer relevant p g a ökad medvetenhet för djurskyddsfrågor. Gris, slaktkyckling, nöt, kalvar, mjölkkor och värphöns är de djurslag som anses mest lämpliga för en harmoniserad EU-märkning. I Sveriges skrivelse till kommissionen har man tagit till sig den kritik och oro, som framförts av såväl lantbruksnäringen och konsumenterna (se tidigare nyhetsbrev).

Svenska mjölkkors rätt till bete
I en konsumentstudie från i år från Svenskt Kött på frågan om vad god djurhållning innebär svarar 73 % att det är utevistelse för djuren. 69 % anser att det är att följa djurskyddslagen. Detta redovisades av LRF på Djurskyddets djurskyddskonferens 1 oktober. Därför blir det speciellt när LRF:s stämma fattar beslut om att ifrågasätta den svenska djurskyddslagen och djursskyddsförordningen. Djurskyddslagen från 2018 säger att djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende). Djurskyddsförordningen från 2019 anger att nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader ska hållas på bete sommartid. LRF-stämman uppdrog åt riksförbundsstyrelsen att arbeta för en mer flexibel svensk lagstiftning kring betesdrift för nötkreatur för mjölkproduktion i lösdriftsstallar. ”En snabb teknikutveckling, luftigare stallar och möjlighet till företagsutveckling. Det är tre anledningar till att LRFs stämma biföll motionen om att verka för att dagens ålderstigna beteslag bör ses över” säger LRF. Men lagstiftningen är allt annat omodern. Aktuella vetenskapliga studier har klargjort den positiva effekten på kors hälsa och välfärd av att vistas på bete. EFSA:s (European Food Safety Authority) omfattande rapport om kors välfärd från 2009 bekräftar detta. Dessutom finns en studie som visar att kor är starkt motiverade att beta. Vi Konsumenter har initierat ett samarbete mellan djurskyddsorganisationerna, Världsnaturfonden, WWF och Naturskyddsföreningen för att förhindra en ändring av djurskyddsförordningen.

Påminnelse medlemsavgift
Vi vill påminna om medlemsavgiften till föreningen Vi Konsumenter 250 kr till postgiro 41 80 03 -0 eller Swish 123 345 1804. Glöm inte att ange avsändare.  De som redan har betalat sin avgift kan givetvis bortse från vår påminnelse. Vi tackar för ert stöd. Vi kommer fortsätta att arbeta för en hållbar produktion och konsumtion av mat, till nytta för konsumenterna, ekosystemen, klimatet, miljön och djuren.

Hälsningar
 Gunnela Ståhle, 
Mariell Juhlin
, Christina Möller
, Carina Lundgren, 
Inger Helgesson
 och Sören Persson

Fler Nyheter

lördag 10 oktober 2020
WWF lanserar Vegoguiden
fredag 25 september 2020
Nyhetsbrev september 2020