Bakterier i kyckling kräver hygien i köket

Livsmedelsverket har sedan länge rekomenderat att man ska tillaga kyckling till minst 70 grader och se till att inte använda samma skärbräda eller kniv till rå kyckling och exemplvis råa grönsaker. Det rådet är fortfarande relevant. Råd och Rön har genomfört ett test av kyckling i svenska butiker över förekomsten av campylobacter, som är sjukdomsframkallande bakterier och ESBL antibiotikaresistensegenskaper hos kolibakterier.  I testet, som omfattade 84 prov, hittades campylobacter i 62 % av proven och ESBL i 51 %.  Dansk kyckling hade högre förekomst av campylobacter än svenska och för den ekologiska kycklingar innehöll samtliga prov campylobacter. Detta bekräftar tidigare studier. Testet genomfördes i augusti, vilket kan vara förklaringen till förhållandevis hög förekomsten av campylobacter.  Det är erfarenheten från tidigare år.  Sedan 1991 finns ett kontrollprogram för svensk kycklingproduktion. Det innebär att samtliga slaktade kycklingflockar provtas. 2012 testades  2346 flockar och 9, 2 % var smittade. Det är en mycket låg nivå jämfört med övriga EU som enligt EFSA, EU:s livsmedelsäkerhetsmyndighet, ligger på ca 70 %. Thailändsk kyckling är till 100 % smittad. Ansvariga myndigheter Smittskyddsinstitutet, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt har konstaterat att antalet fall av campylobacter på människa ökar och har formulerat en gemensam handlingsplan. Man bedömer att den huvudsakliga smittkällan inte är svensk kyckling eftersom förekomsten minskar i svensk kyckling.

ESBL antibiotikaresistenta bakterier hittades 2010  på svensk kyckling. Man konstaterade att sannolik smittkälla var  de avelsdjur som importeras från Storbritannien, som antibiotikabehandlas med cefalosporiner, det antibiotika som ger upphov till ESBL. Branschen Svensk Fågel kräver sedan dess att kycklingar som förs in i Sverige inte får antibiotikabehandlas. Men det beräknas ta tid att sanera svenska kycklinggårdar. Fynden i Råd & Röns studie ligger på samma nivå, som hittades 2012 i den svenska övervakningen (SWARM/SWEDRES). Studier visar att det inte finns något direkt samband mellan ESBL på kyckling och de ESBL – bakterier som hittats i svensk sjukvård.  Smittskyddsinstitutet stöder slutsatsen i dessa studier.