Vi Konsumenter är en ung, fristående och partipolitiskt obunden organisation för alla konsumenter.

Rapport från samtal om växtbaserad mat 19 november 2019

tisdag 17 december 2019

Bakgrund
Vi Konsumenter (VK) tog tag i frågan kring vår höga konsumtion av kött redan för åtta år sedan. Vi ordnade en workshop i november 2011. I april 2012 bjöd VK in såväl politiker som intressenter till ett seminarium kring minskad köttkonsumtion.  I en debattartikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladets februari 2014 uppmanade vi alla aktörer att bidra till en minskad köttkonsumtion. Sedan dess har utvecklingen gått rasande snabbt. Debatten har i stor omfattning präglats av kritik mot kött från klimatsynpunkt. EAT-Lancet-rapporten och IPCC-rapporter har pekat på minskad köttkonsumtion som angeläget för att rädda klimatet. Den biologiska mångfalden eller exempelvis kemikalieanvändningen som angelägen hållbarhetsfråga har inte fått samma genomslag.  

Den vegetariska trenden har ökat kraftig. Industrin erbjuder ett rikt utbud av vegetariska och veganska produkter. Den ökade efterfrågan på vegetariska alternativ har svarats upp mot av dagligvaruhandeln, den offentliga upphandlingen och storhushåll och restaurang.  För några år sedan ökade efterfrågan på ekologiskt kraftigt. Denna trend har stagnerat. En stor del av vegetabilierna är importerade.

Vi Konsumenter anser det viktigt att alternativen till kött är spårbara, säkra och produceras på ett hållbart sätt. Vi uppfattar att det saknas en offentlig debatt kring ursprung, produktionsmetoder, tillsatser och innehåll i vegetariska alternativ liksom alternativ till kött. Hur ska vi som konsumenter främja en hållbar utveckling av vegetariska produkter. Vad ska vi välja? Vilka krav ställer dagligvaruhandeln? Kan det svenska jordbruket i ökad omfattning förse oss med vegetabiliska alternativ?
Samtal
24 personer deltog i samtalet (se deltagarlista). Samtalet leddes av Gunnela Ståhle, Vi konsumenter
 
Dagligvaruhandeln har en viktig roll i att förse marknaden med vad konsumenter efterfrågar och också ställa krav på hur och var produkterna produceras.
ICA ser en kraftig ökning av vegetabiliska alternativ framför allt under 2019. Hälsa och miljö är drivkrafter. ICA jobbar mot produkter med bättre smak, renare och svenska proteinråvaror. Frukt och grönt ökar också. ICA ser att de som äter vegetariskt väljer också mer ekologiskt än medelkonsumenten. D v s vegetariskt ersätter inte ekologiskt. Det ger totalt en hållbarare kundkorg. Det är viktigt att inte skambelägga färdigmat.
COOP rapporterade exempelvis att måltider med växtbaserade proteiner ex sojaburgare, falafel, sojafärs och tofu ökat med 200 % (enligt matometern). Man utvecklar nya produkter under Änglamark som svarta bönor, röda och gröna linser, ärtstubbe och ärtnuggets. Man ställer hållbarhetskrav på leverantörerna och krav på arbetsförhållanden. Man kollar restsubstanser.
Soja är en viktig råvara. Totalt 50 företag inklusive Coop, ICA  och Lantmännen  är medlemmar i svenska Sojadialogen (https://www.sojadialogen.se/). Där finns åtaganden att soja som används i foder för produktionen av animaliska livsmedel och sojaprodukter för humankonsumtion ska vara ansvarsfullt producerad oberoende om den används som foder eller inom humankonsumtionen. Mål: 2025 ska alla soja som når svenska konsumenter via nätverkets medlemmar vara ansvarsfullt producerad. Hållbarhetsutmaningar inom sojaodling är bl.a. avskogning (förlust av biodiversitet), kemikalieanvändningen och även arbetsförhållanden. Gemensam definition gällande vilka metoder som på ett tillräckligt trovärdigt/omfattande sätt säkerställer en ansvarsfull produktion; certifiering (RTRS, ProTerra, EU-eko, IFOAM) eller verifiering.
När det gäller användning av bekämpningsmedel finns en överenskommelse inom Svensk Dagligvaruhandel, en lista över preparat godkända inom EU och planer på utfasning av vissa.

Lantmännen (se bilaga) känner samsyn med konsumenternas strävan. Humankonsumtionen driver kravet på soja som även används som foder. Det gäller att se till att nya produkter inte ökar matsvinnet. Man konstaterar att Nyckelhålet straffar vissa produkter när man byter grönsaker mot kött. Svensk odling har hållbarhetsfördelar. Redan 2014 startade odling av baljväxter, typ Kidney-bönor på Öland, som passar bra i växtföljden. Nu testas durumvete,  quinoa och sötpotatis. Lantmännen har sitt koncept Mat & Natur, med miljökrav. Men Lantmännen har också importerade varor som soja och palmolja.
KRAV (se bilaga) inkluderar i sin standard såväl klimat, hälsa, socialt ansvar som djurvälfärd.  Djuren är viktiga i en hållbar produktion. Den ensidiga debatten kring klimat och djurhållning är olycklig. Klimateffekterna är lätta att mäta. Viktigt att ta till sig FN:s sjutton globala hållbarhetsmål och exempelvis minska svinnet. IFOAM (Organics International) har räknat fram att man kan försörja världens befolkning med ekologiska livsmedel. 1 jan 2020 träder nya regler i kraft enligt EU:s förordning kring bl a sammansatta produkter. Tillsatser kan tillåtas.
Svenskt Sigill Viktigt att se till helheten i debatten kring hållbarhet. Biologisk mångfald och djuromsorg faller bort. Sigill har regler kring vatten, biologisk mångfald och jordhälsa. Dessutom kriterier kring palmolja, soja och nej till fiskmjöl. Klimatcertifieringen är under uppdatering. Det krävs tydliga affärer som Naturbeteskött och Findus ärter. Man jobbar inte med sammansatta produkter. Stor del av den mat vi äter har tillagats av någon annan.
WWF undrar om vi ställer tillräckligt krav på vegetabilierna när det gäller ex bekämpningsmedel och vatten. WWF kommer att presentera en vego-guide nästa år.  Varför kommer inte fler svenska produkter?

LRF vill påminna om Naturvårdsverkets PRINCE-rapporten ( Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment) som visar attc:a 80 % av konsumtionens utsläpp av farliga ämnen och kemikalier sker utanför landets gränser. Man har konstaterat att hos veganer är ursprung en icke-fråga.  Bönderna letar grödor som kan passa in i växtföljden. Ställ krav så kommer produkterna. Idag kommer råvarorna från hela världen
Svenskmärkning AB Efterfrågan är stor på svenska livsmedel och förtroende är högt. För att märka Från Sverige krävs att varan är odlad och förädlad i Sverige och någon form av certifiering. Växtbaserat har ökat. Utmaningen är sammansatta produkter. Det finns inte tillräcklig svensk råvara.
Sveriges Konsumenter råder till mindre men bättre kött. Man har svårt att skilja på klimat och miljö. Det krävs fortbildning. Politikerna måste ta ställning.
Livsmedelsverkets fokus är matvanor som leder till ohälsa. Svenskarna äter för lite fullkorn och grönsaker. Man vill att grönt ersätter kött. Vi får tillräckligt med protein. Järn till unga tjejer är en utmaning. Nyckelhålet ses över. Idag kan vegoprodukter straffas. 

Det finns en väldig bredd i utbudet av vegetariska produkter. Tidigare produkter där man ersatte del av köttet med vegetabilier gick inte så bra. Nu satsas huvudsakligen på rent vegetariska produkter. Stor andel råvarorna i färdigrätterna är importerade även om tillverkningen sker i Sverige. För vegetabilier har transporterna större betydelse i LCA-analysen än för animalier.  Bönder och odlare svarar gärna upp mot en ökad efterfrågan på svenska vegetabilier. Om pengar ges till innovationsprojekt räcker dessa ofta inte för att placera produkten på marknaden. Det saknas infrastruktur för att ta hand om nya grödor.

Äkta Vara: Industrin påverkar maten och mycket tyder på att vegetariska rätter innehåller mer tillsatser.
Maria Gardfjell (MP) oroas över polariseringen, men vi måste ta unga veganer på allvar. Fråga efter ursprung och hur varan har producerats.
Christina Möller konstaterar att intresset för den vegetariska maten ökar ordentligt i form av en kraftig ökning av antalet kokböcker med vegetarisk mat (70 st förra året) och ligger nu som nummer två efter hälsa.
Anna Richerts sammanfattning: Marknaden för vegetabilisk mat ökar enligt ICA och COOP. Både är anslutna till WWF:s hållbar livsmedelskedja. Det finns för lite svenska råvaror och för lite ekologiskt, även om vegetarianerna ofta väljer ekologiskt d v s vegetariskt ersätter inte ekologiskt. Soja är en bra baljväxt om den odlas på ett ansvarsfullt sätt. Det går att växla upp, men produkterna är dyra. Transporterna behöver minska och vi behöver en inhemsk infrastruktur som kan förädla svenska råvaror. Smaken måste vara god. WWF tar fram en vegoguide, som kommer presenteras nästa år. Att hitta fakta är en verklig utmaning. Hon berömmer VI Konsumenter för att vara tidigt ute i angelägna frågor.

Vid anteckningarna
Gunnela Ståhle 

Deltagare
Anna Richert, WWF
Anita Falkenek, KRAV
Emelie Hansson, ICA
Sofia Strandberg, COOP
Marcus Söderlind, LRF
Eva Anflo, LRF
Sara Vikman, Lantmännen
Britt Rahm, Sigill Kvalitetssystem
Maria Gardfjell, Miljöpartiet
Linda Cederlund, KSLA
Jenina Dahlberg, Sveriges Konsumenter
Camilla Sjörs, Livsmedelsverket
Björn Bernhardsson, Äkta Vara
Josefine Larsson, KRAV
Maria Forshufvud, Svenskmärkning
Ingrid Persson, Vi Konsumenter
Ingegerd Danielsson, Vi Konsumenter
Inger Helgesson, Vi Konsumenter
Gunilla Blixt, Vi Konsumenter
Eleonor Palmér, Vi Konsumenter
Christina Möller, Vi Konsumenter
Mariell Juhlin, Vi Konsumenter
Carina  Lundgren, Vi Konsumenter
Sören Persson, Vi Konsumenter
Gunnela Ståhle, Vi Konsumenter, samtalsledare

Fler Nyheter

tisdag 17 december 2019
Årets hållbarhetskock
tisdag 17 december 2019
Samtal om växtbaserad mat
söndag 3 november 2019
Svenska Mervärden