Överläggningar kring EU:s jordbrukspolitik

Näringsdepartementet bjöd den 20 februari in brett till s k sak-debatt kring EU:s jordbrukspolitik f r om 2020. Stödet till EUs jordbrukare beror på hur budgeten utvecklar sig efter Brexit. Som nettoinbetalare vill Sverige minska EU:s budget och framför allt stödet till jordbruket. Hos allmänheten finns ett utbrett stöd för att bönderna ska få betalt för det som kallas kollektiva nyttigheter ex miljöåtgärder och bättre djurvälfärd. Men för många jordbrukare är EU-stödet, inte minst i Sverige, en väsentlig del av inkomsten. Om EU-stödet minskar så måste det ovillkorligen innebära att livsmedelspriserna måste öka, för att inte bönderna ska gå i konkurs. Risken är stor att importen från tredje land ökar, som kan konkurrera med lägre produktionskostnader som nötkött från Brasilien och kyckling från Thailand. Alternativet är en väsentlig utveckling av produktiviteten, med allt vad det kan åstadkomma i storskalighet, ökad intensitet och ökade risker med konflikt med djurskyddet. EU-kommissionens förslag innebär också att medlemsstaterna i ökad omfattning själv ska få bestämma hur stöden utformas. Det är kanske mest därför LRF är positivt. Men det krävs ett politiskt stöd och engagemang i jordbruket och livsmedelsproduktionen, vilket kanske bedöms ska täckas av engagemanget i livsmedelsstrategin.