Synpunkter på Konkurrenskraftutredningen SOU 2015:15 med önskan om en skön midsommar

Den 21 juni går remisstiden ut för att ge synpunkter på Konkurrenskraftutredningen SOU 2015:15. På listan över remissinstanser finns 137 stycken organisationer och företag. Djurskyddet bjöds inte in av Näringsdepartementet, varken till panelen vid introduktionen av livsmedelstrategin 5 mars eller till den nationella dialogen. Men alla djurskyddsorganisationer finns på remisslistan. Nu väntar vi ivrigt på departementets respons på en gemensam framställan med även Vi Konsumenter som undertecknare, om en representant för djurskyddet i den nationella dialogen. Departementet har ännu  inte svarat.

Vi har tagit del av en del intressanta remissyttranden. De som har varit involverade i Konkurrenskraftutredningen, d v s en kraftig producentrepresentation, bejakar förslagen i utredningen, exempelvis att svenskt regelverk i princip ska vara i nivå med konkurrentländerna ex EU. Konsument- miljö -och djurskyddsorganisationer ser en helt annan lösning på ökad konkurrenskraft.  Hållbarhetsperspektivet saknas i utredningen och konsumenter värdesätter och betalar för svenskt miljöarbete och svenskt djurskydd.  Ökad lönsamhet kan uppnås genom både minskade kostnader och ökade intäkter.  Och intäkter kan vara både betalt av marknaden och av samhället för ekosystemtjänster. Sveriges Konsumenters yttrande kan hittas på hemsidan www.sverigeskonsumenter.se.

Föreningen Vi Konsumenter kom försent för att komma med på remisslistan, men vi har skickat in våra synpunkter.

Sammanfattning

Vi konsumenter anser att

• Den höga andelen import strider mot det av riksdagen beslutade generationsmålet. En svensk livsmedelstrategi ska därför sträva mot en ökad svensk hållbar livsmedelsproduktion, som ska ha som främsta utgångspunkt att tillgodose hemmamarknadens efterfrågan.
• Ökad export ska ses som en god möjlighet att öka den svenska produktionen.
• Konkurrenskraftsutredningens förslag att öka konkurrenskraften genom ökad produktivitet, bättre företagande, behovsinriktad forskning och kvalificerad rådgivning bör ges hög prioritet.
• Konkurrenskraften ska stärkas genom att bevara och utveckla svenska mervärden d v s värdeskapande. Svenska konsumenter betalar i dag mer för svenska livsmedel och denna möjlighet bör ges ökat fokus.
• Ökad ursprungsmärkning är nödvändig byggt på fakta. Kommunikation av dessa krävs för att konsumenterna ska kunna göra informerade val.
• Svenska konsumenter vill att samhället kollektivt genom lagstiftning sätter ribban och har högt förtroende för svenska myndigheter
• En sänkning av svenskt regelverk för djurskydd och miljö till EU:s nivå är i strid mot samhällets och konsumenternas värderingar kring hur djur ska hållas och skötas. Svenska konsumenter värderar djurskydd och miljö som starka mervärden. Det angeläget att medverka till en höjning av djurskyddet inom EU.
• Resonemang kring flexibilitet och målstyrning skapar osäkerhet för såväl konsumenter som producenter. Kontrollen av efterlevnaden riskerar att bli rättsosäker. Frivilliga kontrollprogram är därmed ett dåligt alternativ.
• De kostnader som svensk djurskyddslagstiftning anses belasta produktionen med är inte validerade. Intäkter beroende på bättre djurhälsa och ökad produktivitet har inte kvantifierats.
• Ett gott djurskydd bidrar till god djurhälsa, vilket minskar behovet av antibiotikabehandling och därmed risken för ökad antibiotikaresistens. Det innebär att en sänkning av djurskyddsnivån innebär en ökad risk för såväl folk – som djurhälsa.
• Konkurrenskraftutredningen har ett tydligt producentperspektiv. Konsument, djurskydd – och miljöaspekter måste tydligt involveras i det fortsatta arbetet med en svensk livsmedelstrategi.

Det ligger ett stort värde i att regeringen lägger en vision och en strategi om en hållbar, attraktiv och innovativ jordbruks – och trädgårdsnäring. En utgångspunkt för utredningen har varit en vikande svensk livsmedelproduktion och den stora importandelen strider mot generationsmålet: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Från sårbarhetssynpunkt är det också angeläget att inte utarma svensk produktion utan värdera tillräcklig beredskap inför en krissituation.