Vi Konsumenter är en ung, fristående och partipolitiskt obunden organisation för alla konsumenter.

Motion till Sveriges Konsumenters årsmöte 25 april

lördag 13 april 2013

Motion till Sveriges Konsumenters årsmöte den 25 april 2013

En livsmedelsstrategi för svenska konsumenter

Föreningen Vi Konsumenter yrkar på att Sveriges Konsumenter formulerar en tydlig långsiktigt livsmedelsstrategi. Strategin bör omfatta aspekter kring

–          Hälsa och säkerhet

–          Hållbarhet – ekologisk, social och ekonomisk

–          Produkt – och produktionskvalitet

–          Information och märkning

–          Ansvarsfördelningen mellan beslutsfattare, myndigheter, företag och konsumenterna

–          Konsumenternas grundläggande rättigheter

SK har utformat ett tänkt framtida budskap ”Bra mat för alla”. VK anser att budskapet kräver att SK formulerar en tydlig livsmedelsstrategi, inte minst för att definiera vad man menar med Bra mat. SK bör bedriva arbetet i en bred process, där inte bara medlemsföreningar deltar utan också relevanta kunskapsbärare bjuds in för att bidra. Föreningen Vi Konsumenter (VK) har sammanställt ett bakgrundsmaterial och har formulerat förslag till livsmedelsaspekter i relation till FN:s konsumenträttigheter.

För styrelsen i Vi Konsumenter

 

Gunnela Ståhle
Ordförande

Bakgrund
Livsmedel är viktiga produkter som berör alla konsumenter varje dag. Livs medel – är medel  för att upprätthålla livet och som vi för in i vår kropp. Kostens sammansättning har stor betydelse för vår hälsa.  Samtidigt som en stor del av världens befolkning lider av hunger och undernäring har övervikt och fetma blivit ett stort folkhälsoproblem.  Genom maten tillförs förutom näringsämnen också restsubstanser och föroreningar från produktionskedjan. Global livsmedelsförsörjning är en av de kommande årens ödesfråga. Livsmedelsproduktion och konsumtion har stor betydelse för hållbarhetsfrågorna.  Jordbruksproduktionen på verkar vår miljö och klimatet genom bl. a övergödning, användning av bekämpningsmedel och utsläppet av växthusgaser, men bidrar också till biologisk mångfald, ett rikt odlingslandskap och en levande landsbygd. Fiske och fiskodling har avgörande betydelse för bevarandet av våra vilda fiskbestånd i hav och insjöar. Djurhållningen innebär att vi kan förädla vegetabilier till högvärdigt protein och bidrar starkt till den biologiska mångfalden och ett levande landskap. Men animalieproduktionen och konsumtion av animaliska livsmedel kan också innebära konkurrens om produktionsresurser, utsläpp av växthusgaser och risker för spridning av smittämnen (zoonoser) och kan bidra till ökad risk för antibiotikaresistens. Förluster i hela livsmedelskedjan (svinn) är en viktig hållbarhetsaspekt. Livsmedelsproduktionen och konsumtionen har också sociala och etiska dimensioner. Det handlar om hur jordbrukare, arbetare i lantbruket och livsmedelsindustrin behandlas och hur djuren föds upp och hanteras. Mat innebär energi och näring och har stort inflytande på vår hälsa. Men mat innebär också njutning, glädje och delad gemenskap.

Livsmedelsstrategi
En livsmedelsstrategi bör omfatta livsmedel som erbjuds via dagligvaruhandeln, men också den mat som serveras inom den offentliga sektorn där vi alla är konsumenter, men med begränsade möjligheter att välja. Livsmedelskedjan består av ett antal intressenter från producenter till livsmedelsindustri och handel, som alla har ett ansvar. Men ansvaret delas av politiker och beslutsfattare, som ger ramarna för hur produktionen ska bedrivas, men också av slutkonsumenterna, som genom sitt val påverkar utvecklingen. En livsmedelsstrategi för svenska konsumenter bör utgå från FN:s åtta konsumenträttigheter men också från många medborgares vilja att genom sin konsumtion bidra till ett hållbart samhälle – ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Som konsument har jag både rättigheter och skyldigheter.

Basbehov
”En tryggad livsmedelsförsörjning föreligger när alla människor vid alla tidpunkter har fysisk, social och ekonomisk tillgång till tillräcklig, säker och näringsriktig mat för att tillgodose sina kostbehov och matpreferenser för ett aktivt och hälsosamt liv” FAO: s definition av livsmedelstrygghet ( food security).

Livsmedlen som erbjuds konsumenterna ska vara hälsosamma. Det innebär att de ska ge förutsättningar för att kosten ska innehålla den näring och de näringsämnen som människor behöver för att upprätthålla en god hälsa anpassat till ålder, kondition, sjukdomssituation och eventuella allergier. Livsmedel ska inte innehålla skadliga ämnen eller ha egenskaper som bidrar till ohälsa.

Mattrygghet är en del av samhällets ansvar. Det åligger samhället att kontinuerligt värdera sårbarheten i livsmedelsförsörjningen och skapa förutsättningar och beredskap för att hantera hot och risker mot nationell livsmedelsförsörjning och import. Mattrygghet är inte bara kvantitativ utan också kvalitativ d v s den mat som finns tillgänglig ska möta FAO:s krav på tryggad livsmedelsförsörjning.

Samhället har ett ansvar för att förse alla aktörer i livsmedelskedjan inklusive konsumenterna med kunskap om vad som ingår i de mänskliga basbehoven avseende energi och näringsämnen och hur konsumtionen påverkar hälsan.

Säkerhet
Det ska finnas en lagstiftning som säkerställer att livsmedlen är säkra att konsumera.  Den offentliga kontrollen ska vara kompetent, tillräcklig, riskbaserad och säkra en god livsmedelsäkerhet och redlighet i alla led. Råvaruproducenter, industri och detaljhandel har alla ett ansvar för att maten är säker, fri från skadliga tungmetaller och organiska ämnen, restsubstanser, naturliga gifter, smittämnen och antibiotikaresistenta bakterier. Inriktningen ska vara att förebygga problem i hela kedjan och inte endast åtgärda i sista ledet.  Försiktighetsprincipen ska gälla när osäkerhet råder om ämnens farlighet. Personer som lider av födoämnesallergier måsta kunna känna sig säkra på att livsmedlen är producerade och märkta på ett sätt som inte innebär risk för hälsan.

Hälsosam miljö
Med hälsosam miljö avses också en hållbar utveckling. Det vill säga vi ska lämna över en värld till kommande generationer som är hållbar både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Livsmedelsproduktionen måste röra sig inom planetens gränser (planetary boundaries,  Rockström et al 2009), men också bidra till en trygg livsmedelsförsörjning globalt och i Sverige.  En hälsosam miljö innebär också vi konsumenter ska kunna uppleva de positiva effekterna av en livsmedelsproduktion genom tillgång till ett rikt och varierat jordbrukslandskap med rik biologisk mångfald och naturupplevelser. En hälsosam miljö innebär att risken måste minimeras för spridning av smittämnen som härstammar från livsmedelsproduktionen och som via livsmedlen kan överföras till konsumenternas närmiljö.

Konsumentmakt
Industri och dagligvaruhandel ska ge utrymme för konsumenterna att kunna välja mat enligt deras egna värderingar. Konsumenterna ska ha inflytande på utbudet och erbjudas ett sortiment med mångfald.  Konsumenterna ska ha tillgång till kanaler för klagomål och reklamation. Kommuner och landsting ska ge medborgarna möjlighet att påverka kvalitet och utbud för den offentliga måltiden.

Valmöjlighet
Dagligvaruhandeln, andra aktörer på matmarknaden och den offentliga måltiden förväntas på en väl fungerande livsmedelsmarknad förse konsumenterna med ett brett utbud av livsmedel. Utbudet ska förutom smak och näringsinnehåll erbjuda produkter som svarar mot krav på miljö-och klimataspekter, djurskydd och etiska aspekter som mänskliga rättigheter och global solidaritet.

Utbildning
En förutsättning för att vi ska få kunniga och medvetna konsumenter som genom sin konsumentmakt och påverkan kan medverka till en hållbar utveckling, krävs livslång utbildning. Skolan har ett speciellt ansvar där utrymme måste ges till utbildning i konsumenträtt och livsmedelskunskap. Kunskapen ska omfatta såväl produktions – som produktkvalitet, näringslära och kostens effekt på hälsa och välbefinnande.  Skolmåltiderna ska utnyttjas som pedagogiskt redskap.

Information och märkning
Grunden för möjligheten att göra aktiva val, välja eller välja bort, är att konsumenterna förses med relevant och läsbar märkning och information.  Lagstiftning ska säkerställa att livsmedlen märks med näringsinnehåll, tillsatser och ursprung. Livsmedelsföretag och handel ska öppet redovisa såväl produkt – som produktionskvalitet och vilka krav som företaget ställer på sina leverantörer. Konsumenterna har rätt att veta var och hur växten odlats eller var och hur djuren har fötts upp och slaktats. Spårbarhet ska säkras genom att företagen ska kunna redovisa hur och var produkten har producerats och vilka olika aktörer som varit involverade i hela kedja från produktion till konsumtion. Detta ska också gälla den offentliga måltiden.

 

 

 

Fler Nyheter

måndag 22 april 2019
Årsmöte 8 april
lördag 30 mars 2019
Årsmöte 8 april