Nyhetsbrev augusti 2026: rapport från Almedalen

Det är valår! Det märktes i Almedalen. Det var väldigt mycket folk och väldigt många seminarier, debatter och event, drygt 3000. När det var som mest aktiviteter i Almedalen var det upp till 4000 något år före pandemin. Det enorma utbudet är ett problem eftersom det inte finns någon möjlighet att bevaka alla viktiga aktiviteter och det är också är stor konkurrens om tillgängliga politiker.

Inställt seminarium

Vi Konsumenter (VK) tillsammans med World Animal Protection, Sverige (WAP) hade planerat ett angeläget seminarium kring livsmedelsystemet den 24 juni. Livsmedelsproduktionen påverkar klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och utmaningar för djurvälfärden. Samtidigt är den avgörande för vår försörjning, en central del av ekonomin och äger många av lösningarna. Hur kan vi ställa om till ett system som är hållbart – ekologiskt, socialt och ekonomiskt – både globalt och i Sverige, som respekterar planetens gränser, nationella miljökvalitetsmål och med respekt för en acceptabel djurvälfärd?
Vi hade ordnat med två bra inledare: Karin Lexén, Naturskyddsföreningen och Åsa Domeij, Axfood som skulle följas av en debatt med ansvariga politiker. På grund av konkurrens från bland annat ett annat seminarium blev antalet politiker alltför begränsat för att ge en meningsfull debatt. Frågan är så viktig att vi får hitta annan tid och form för att genomföra den viktiga debatten. Den handlar ofta om vad vi ska äta och mindre om hur maten produceras. Fokuseringen på låga matpriser skymmer frågorna kring en hållbar produktion. VK och WAP kommer att återkomma sannolikt i samarbete med Sveriges Konsumenter. Det kanske blir temat för VK:s seminarium i höst.

Många seminarier om beredskap

Som väntat handlade många seminarier om beredskapsaspekten och då framför allt försörjningsberedskapen av mat. Det handlade ofta om hinder, prioriterade områden, som tillgång till vatten, långa tillståndsprocesser och regelkrångel. Vissa seminarier är inspelade och går att se på nätet. 87 % av våra tomater importeras. Vi måste sträva efter mer inhemsk produktion och inhemsk förädling. Örebro kommun ägnade ett intressant seminarium, med avsmakning, åt ett lyckat koncept med inhemsk förädling i Lindesberg. I två växthus odlas tomater, som utnyttjar spillvärme från en närliggande industri, som förädlas till konsumentprodukt i tetrapack. Inriktningen är att det finns ingenting som är avfall. Ett bra exempel på lokal symbios. Intressant var att Tetra Pak erbjuder konkreta lösningar för lokal förädling. Men det saknas ofta råvara. Att processade baljväxter skickas till Italien för förpackas är ingen lyckad lösning.

Nytt berikar

Som många ofta framför, är det ofta det mest berikande att avlyssna samtal eller debatter som inte ligger inom ens normala intresseområde. Ett panelsamtal med professorn i teoretisk filosofi Åsa Wikforss, rektor vid Stockholms universitet Hans Adolfsson, SVT:s chef Anne Lagercrantz och Dramatens Kitte Wagner, visade på en oroande politisk styrning av forskningen, kulturen, public service och den offentliga debatten och därmed är ett hot mot demokratin.

Gunnela Ståhle

Överläggning med Jordbruksverkets generaldirektör Anna Olofsson

GD bjöd in till dialog med djurskyddsorganisationerna och Vi Konsumenter den 16 juni. VK framförde synpunkter kring beteskravet för kor, regelförenkling, djurskyddskontrollen och arbetet kring antibiotikaresistens. LRF har på sin förbundsstämma 27 maj redovisat att man till landsbygdsdepartementet skickat in en önskan om utredning kring vilka villkor som bör gälla för undantag från djurskyddsförordningen som ska göra det möjligt att tillåta undantag från beteskravet för lösdriftsbesättningar. Därutöver har förtroendevalda riktat en direkt uppmaning till Jordbruksverket att anpassa djurskyddsföreskrifterna.

Man vill:

– införa en generell betestid för hela landet på 60 dagar
– införa en regel, som innebär att det räcker med att öppna stalldörren, d v s korna får själva bestämma när de vill gå ut. Detta ska kunna klassas som betesdrift
– höja åldern för att kvigorna ska ut på bete från sex månader till ett år.

World Animal Protection, Sverige har i inlaga till landsbygdsdepartementet underkänt argumenten för att utreda villkor för undantag från djurskyddsförordningen eftersom detta strider mot djurskyddslagen. Med hänvisning till djurskyddslagen och forskningens tydliga besked om försämrad djurvälfärd med kor på stall längre tid, avstyrker Vi Konsumenter näringens förslag till ändringar av djurskyddföreskrifterna. Jordbruksverket har inte meddelat någon avsikt att ändra föreskrifter kring betet för kor. Läs gärna VK:s med fleras debattinlägg kring betesfrågan här på www.vikonsumenter.org.

Konsumenter föredrar svenska livsmedel

Regelförenklingar är ett mantra som präglar diskussionen i alla led i livsmedelsproduktionen, allt från primärproduktionen och livsmedelsindustrin till dagligvaruhandeln och ses som lösningen på lönsamhetsproblem och konkurrenskraft.

Det finns en preferens för svenska livsmedel hos svenska konsumenter. Ekologiskt tappar till förmån för svenskt. Det finns många konsumentstudier som visar att djurskydd är en mycket viktig aspekt för att välja svenska animaliska produkter. Det bygger på en uppfattning av att det finns en stark svensk djurskyddslagstiftning. Det är också något som Livsmedelsföretagen och inte minst grisbranschen har utnyttjat.

Det innebär att förenklingar när det gäller djurskyddsregelverket måste ske med stor aktsamhet. Och man kan inte, som ibland framförs från lantbruksnäringen, utgå från vad marknaden efterfrågar, utan utgångspunkten måste vara djurskyddslagens krav på tillämpning. Regelverk måste kontrolleras. Dagens djurskyddskontroll uppfyller inte målsättningen att 10 procent av besättningarna ska stickprovskontrolleras. Flera länsstyrelser har inte tillräckliga resurser.

VK anser att 10 procent är för låg nivå för att vara trovärdigt från konsumentsynpunkt. VK har sedan länge drivit frågan kring antibiotikaresistens och också gjort ett inspel till den nationella handlingsplanen. Det är också ett bidragande skäl till att VK driver djurskydds-frågorna. Regelverket kring djurskydd syftar till god djurhälsa och minskar därmed behovet av antibiotikabehandling.

Från djurskyddsorganisationerna framfördes krav på föreskriftsarbete med hänvisning till djurskyddslagen. Flera av organisationerna driver kampanjer mot de s k turbokycklingarna. GD Anna Olofsson tror mycket på dialogformen och deltagarna vill gärna ha fortsatt dialog.

Medlemsavgift 2026

Några medlemmar har ännu inte betalt sin medlemsavgift för 2026. Vi mottar dessa tacksamt, så att vi kan fortsätta driva för föreningen angelägna frågor. Medlemsavgiften 250 kr betalas till plusgiro 41 80 03 – 0 eller Swish 123 345 1804. Glöm inte att ange namn och e-postadress.

Tack för ditt stöd!

Gunnela Ståhle
Christina Möller
Mariell Juhlin
Sören Persson
Carina Lundgren
Inger Helgesson
Anders Engström